Arvidsjaur

klart.se

 


 

Arvidsjaur är en tätort i Lappland och centralort i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län.

Arvidsjaur är ett stort center för Europas bilindustri, som på vinterhalvåret utför biltester i vintermiljö. Det bedrivs också en större turistverksamhet med skoterfärder, vandring och fiske. I samhället finns det en skidanläggning förlagd på Prästberget, och utanför tätorten finner man även Vittjåkk skidanläggning.

 

Ortsnamnet

Arvidsjaur har inte med mansnamnet Arvid att göra. I stället är det en försvenskning av det umesamiska ordet árviesjávrrie, härlett av árvies (”givmild” eller ”den som ger rikligt”) och jávrrie (”sjö”), och syftande på fisket i den närbelägna sjön med samma namn. Aruens järff by var 1607 namnet på den sameby, invid vilken Arvidsjaurs kyrka uppfördes. Det är däremot inte bara namnet som är gammalt med platsen. På en låg sandudde, vid uddens kant, har rester av en boplats från stenåldern hittats. Platsen är numera nästan helt vattentäkt under högvatten men var under stenåldern en ultimat plats för ett samhälle eller en boplats. Flera eldhärdar samt skörbrända stenar är allt som återstår av deras boningar men en hel del fynd har hittats, till exempel skapämnen, bitar av kvartsit, ett förarbete till pilspets samt flera färdigtillverkade spetsar, stenklubbor, skrapor och förarbeten till dessa, 220 avslag samt djurben från deras föda. Fem fiskekrokar hittades vid Lappträsk när sjön skulle sänkas, tillverkade av ben och från stenåldern, och nära platsen har även en mycket vacker stenyxa hittats. Nära Fiskträskbäckens utlopp i Storavan har en mycket vacker pilspets av skiffer hittats i sjösanden med spetsen riktad nedåt. En till boplats har hittats vid Brännträsk med rikt fyndmaterial. Förutom ben i mängder har man hittat skrapor, sextusen avslag, redskap, benföremål, yxor, bitar av harts, förarbeten, skivor och kärnor av flinta, ben, skiffer, sandsten med mera. Även ett ensamt föremål från vikingatiden har hittats; en rostig men välbevarad kniv av järn. Den hittades på ytterligare en mindre stenåldersboplats, tillsammans med avslag, restprodukter och kvarts.